Nytt världsrekord i urmakeri

Det nya urverket i Zenith Defy.

Zenith Defy bygger likt traditionella mekaniska klockor på principen att en balansfjäder och en oro gungar fram och tillbaka. Fast det är utfört på ett helt nytt sätt. Förr bestod ett sådant system av drygt 30 delar, som behövde sättas ihop, smörjas, testas och finjusteras. Men nu ersätts det av en 0,5 millimeter tjock monolitisk skiva som ersätter balansfjäder, ankare och andra detaljer. Skivan är byggd av två komponenter av silikat, som delvis består av vibrerande blad som är tunnare än ett hårstrå.

Här ser du de tekniska detaljerna.

Monoliten får i vanlig ordning sin kraft av en automatiskt uppdragen gångreserv och är i princip lika stor som den skeletoniserade urtavlan. Den nya monoliten ses gunga fram och tillbaka, fast så extremt mycket snabbare än, exempelvis det legendariska urverket El Primero från Zenith. Om man jämför hastigheten på de gamla urverken med mormor i gungstol så snackar vi nu den snabbast headbangande metalrockern i den sjukaste mosh du kan tänka dig. Du som kan din klockmekanik vet att högre frekvens är lika med högre precision – och med Defy Labs urverk som döpts till det intetsägande ZO 342 som vibrerar i 15 hz, eller 108 000 vph, så kommer vi ner i den sjuka precisionen ±0,3 sekunder per dag. Detta är helt enkelt den största evolutionen sedan Van Huygens introducerade principen i januari 1675.

Här ser du de tio modellerna som släpptes den 14 september, 2017.

Defy Lab klockan introducerar också ett nytt material i boetten: Aeronith, vilket är väldens lättaste aluminiumkomposit.

Igår, den 14 september, visades 10 klockor, som redan är sålda. Men räkna med att detta urverk kommer att sitta i ett gäng Zenithmodeller inom en snar framtid. Troligen kommer också urverket att användas TAG Heuer och Hublot som också ingår i LVMH-gruppen. Zenith skapade sig en plats i klockhistorien för evigt med El Primero-urverket 1969. Nu skrivs ett nytt kapitel i historieböckerna.

Här ser du vilka delar som ersätts av monoliten.