Klockrent

Klockrent

Klockrent

Anders Modig skriver om klockor och klockvärlden för Café.

Café besöker Hermès armbandsfabrik

Visste du att det är runt 50 tillverkningssteg när man tillverkar ett klockarmband efter läderhantverkets alla regler? Till stor del kommer teknikerna i läderbehandlingen och sömnaden från väsk- och sadeltillverkning, så det är föga förvånande att Hermès är en av klockbranschens absolut främsta armbandstillverkare.

Anders Modig  |  Publicerad 2017-05-02 23:15  |  Lästid: 4 minuter

Den nedre våningen av Hermès klockfabrik i Biel/Bienne i västra Schweiz – manufacture, som man med stolthet säger med franskt uttal i klockvärlden – är dedikerad till läderarmband. Läderateljéns ansvariga förkunnar med värdighet att det ingår cirka femtio arbetsmoment att tillverka ett armband, innan hon tar fram sin kodbricka för att öppna dörren till det heligaste – en cirka 200 kvadratmeter stor humidor med en förförande läderdoft som kommer av hundratals kanske tusentals hudar av kalv och alligator i regnbågens alla färger. Kalvskinnet är av förstklassig Bareniatyp, och det är detta kraftiga men ändå mjuka skinn som alltid syns utåt på armbanden.

Av ett kalvskinn kan ateljén tillverka mellan 35 och 50 armband, och av de knappt meterlånga aligatorskinnen 3 armband. På alligatorerna kan man nämligen inte använda huvudet och sidorna eftersom fjällen är för stora – dessa delar används i stället så långt det går till de små slingor som håller banden på plats. Läder kan naturligtvis vara en kontroversiell industri, inte minst när det gäller alligator. Jag har inte varit på besök på deras krokodilfarmer i Mississippi, men Hermès anses vara en av de bättre aktörerna. De har ett rigoröst kontrollsystem där varje skinn har en ursprungsbricka, så att de vet att de kommer från Hermès egna farmer där levnads- och slaktförhållandena är acceptabla, i områden där äggjakten sker på ett ekologiskt hållbart sätt som kan jämföras med älgjakt. Positivt är att märket även har ett etablerat upcycling-system som undviker svinn eftersom de donerar resterna till olika konst- och studentprojekt.

Självklart fortsätter Hermès 2017 med sin unikt orangea ton, liksom svart och mörkbrun, och på lagret ser jag även en fortsättning av matta pasteller och beige. På alligatorsidan är grå även fortsättningsvis en populär färg för herrarna, och på damsidan ser vi mer klatschiga färger som lila, orange, grön.

Väl tillbaka till den 600 kvadratmeter stora ateljén sitter ett 20-tal hantverkare som under tyst koncentration stampar, slipar, syr, hamrar, limmar, värmer, målar de små läderstycken som ska hålla de tickande maskinerna på plats på handleder runtom i världen.

När lädret kommer från humidoren är det cirka 2 millimeter tjockt, och måste först karvas avigsidan i en maskin som skrapar av bit för bit, tills man har de åtråvärda 0.7 millimeter. Efter att ha stampats ur med ett slags kakformar väljs två delar som färgmässigt matchar varandra: en längre del som ska fästas klockan 6, och en kortare med spänne som ska fästas klockan 12. Den längre heter för övrigt sanglon – franska för sadelgjord, vilket återigen visar Hermès ursprung som sadelmakare.

Ett kvalitets-klockarmband har alltid minst tre lager – ytter- och innerläder, och ett slags stabiliserande fibermaterial däremellan. De modeller som också har en upphöjning i mitten har ytterligare uppbyggande lager av barenialäder – fastän det inte syns.

Därefter kommer sömmarna längs bandet och de små slingorna som håller den överlappande delen av armbandet på plats. Sadelsömnaden utförs med två nålar och en tråd, där tråden läggs om lott över sig själv för ökat stabilitet och hållbarhet. Därefter är det dags att ta av sig kanten, som blir allt lenare med finare och finare sandpapper, samma princip som smörknivarna på träslöjden. När ytan är mjuk som en barnrumpa försluts den med två lager färg och bivax, som skyddar mot lättare svett och luftfuktighet,

Hermés är ett av de modemärken som verkligen tillverkar sina egna klockor genom hela processen, inklusive boetter, urtavlor och urverk. Eftersom den gamla sadelmakaren har ett läderkunnande som går 180 år tillbaka i tiden, så är det ett naturligt steg att de har integrerat denna avdelning i en av sina klockfabriker, en avdelning som gör dem mer självständiga och industriellt vertikalt integrerade än många stora klockmärken som köper in sina armband av underleverantörer. Här pratar man inte produktionsnummer, men en etablerad uppskattning i branschen är någonstans i mitten av femsiffrigt – plus det osannolika samarbetet med armband till Apple-klockan, vilket har blivit en försäljningssuccé. Dessa band tillverkas dock inte här i Biel/Bienne, utan i en annan ateljé i Frankrike.

Varje armband genomgår som sagt ungefär femtio arbetsmoment – de som även har uppbyggnaden i mitten ännu fler. Med andra ord är arbetsåtgången för varje enskilt armband – och då pratar vi bara om tiden i verkstaden – cirka 1,5 timmar. Med det i åtanke, så kanske det ändå inte är så konstigt att armbanden från Hermès kostar från ungefär 1 900 kronor?

www.hermes.com

Photo Sandro Campardo

Photo Sandro Campardo

Photo Sandro Campardo

Dela på Facebook
Tweeta